Älskar dessa kloka roliga böcker från ett land som jag väl aldrig har tänkt på så mycket som sedan dessa böcker kom. Undrar om inte detta var den bästa av dem som jag har läst hittills och jag tror att jag har läst dem alla.
Katarina Ewerlövs fantastiska inläsning gör det ju knappast sämre heller!!
Endast en sak kan jag bli lite irriterad över och det är den felaktiga översättningen av truck som på svenska blivit skåpbil. Det är inget flak på en skåpbil för då är det en pickup, men även den klantigt gjorda filmen har kört på med skåpbil... Inte lätt med ord som betyder två olika saker på ett språk.

Bra skriven men jag kan inte identifiera mig riktigt i denne unge barnafaders problem, livsåskådning och tillkortakommanden.
Känner mig alldeles för gammal för att hänga med i alla hänvisningar till filmer, fotboll och dataspel.
Blev besviken på den här boken efter att ha älskat boken om Ove.

Jonas Gardell läser själv sin bok för mig. Så här skriver han på baksidan av fodralet:
"Det här är berättelsen om en sjukdom som tog mina vänners liv medan de ännu var helt unga.En berättelse om lidande, förnedring och om svek, men också en berättelse om kärlek som trotsar allt.
Det som berättas i den här historien har hänt.
Allt är sant.
Jag var en av dem som överlevde.
Jag ville bryta tystnaden.
Jag har gjort det nu."

Jag gråter och skrattar till den här underbara boken men det var snudd på att jag gav den en femma. För mig hoppar den lite för mycket i tiden så att redan döda personer helt plötsligt pratar igen eftersom berättelsen så ofta gör tidsmässiga krumsprång och ibland är de så gott som omärkliga. I alla fall för mig som studsar till lite när Rasmus röst dyker upp igen. Han som var död redan...
Beslutar mig dock för att ge denna så viktiga bok en fullpoängare och fullkomligt älskar Pauls begravning.
Tack Jonas för att du skrev denna ack så viktiga trilogi och tack för att du även läste in den. Dina böcker blir bäst på det sättet är min alldeles egna och oomkullrunkeliga uppfattning.

Jag låter Jonas Gardell läsa högt för mig sin egen bok. Så här skriver han på baksidan:

"De älskar varandra så mycket. Världen och framtiden tillhör dem. Och det var då som sjukdomen kommer till staden. Bögpesten. Den nya digerdöden. De är alla så unga. En efter en ska de dö.

Det som berättas i den här historien har hänt. Allt är sant.
Jag var en av dem som överlevde.
Det här är min och mina vänners historia."

Minns så väl när jag själv fick höra talas om bögpesten och såg bilder på insjuknade i en tidning hemma hos en vän. Nu med den här boken har jag fått en större insikt i hur det kan ha varit för dem som blev drabbade såsom insjuknade eller närstående. Vilken fruktansvärd sjukdom detta är...

Fascinerande beskrivningar av de två barnens olika karaktärsdrag, men jag väntar på att bokens jag ska göra upp med sin uppväxt men...
Kunde nog ha varit bättre om den hade redigerats lite mer. Språket flyter så fint och inläsningen av författaren är härlig för jag älskar dialekten. Känner även till platserna som handlingen tilldrar sig vid och det är inte heller helt fel. Ska nog läsa om boken om några år, för nu blev slutet så konstigt. Missade kanske något...

Lite för många och snarlika varianter som visades utan att jag nästan inte kunde se skillnad på dem, men det är väl så i fåglarnas värld. Huruvida fåglarna är ofta förekommande i Norge fick jag lite dåligt kläm på och den fågeln som jag försökte artsbestämma med denna bok kunde ha varit 5 olika.

Too much British unfortunately. Några av fåglarna finns inte i Norge medan andra som är ganska vanliga här inte alls finns med. Fina bilder dock och en hel del intressant information om de fåglarna som var med. Kul bilder på hur man kan bygga egna fågelmatarautomater och holkar. Som hur man gör för att gjuta svalbon!!

Hur den här boken har blivit så höjd till skyarna övergår mitt förstånd. Jag stod ut att lyssna på den enbart i brist på annat att höra på och väntade ivrigt ( de första timmarna) på att det skulle bli något bra, men ack vad jag bedrog mig. Sååå långtråkigt och inte ett enda dugg inspirerande att ha sex heller. Nu har jag blivit beärad med hela trilogin så jag får väl se om jag får tid att lyssna på den igen från början.

Jag låter Jonas Gardell läsa högt för mig sin egen bok. Så här skriver han på baksidan:
Det som berättas i den här historien har hänt.
Det hände här, i den här staden, i de här kvarteren, bland de människor som har sina liv här.
I en stad där se flesta fortsatte att leva sina liv som om inget hänt började unga män insjukna, tyna bort och dö.
Jag var en av dem som överlevde.
Det här är min och mina vänners historia.

Tack Jonas för din noggrannhet med detaljer såsom vilka butiker och arbetsplatser som finns i Koppom, hur det är på olika bögmötesplatser, vad som sägs på nyheterna vid olika tillfällen och... Jag älskar boken och läser nu bok två-sjukdomen.

Älskade den här bokens karaktär och ska nu läsa om den för att se om jag kan njuta lika mycket en andra gång...

Så trist!! Älskar filmen men kunde inte alls tycka om boken då den var utan humor.

Denna kultbok köpte jag idag med dedikation av författarna som ledde ett Strikkekafé på Ål i samband med öppningen av Folkemusikveka 2014.
Jag hoppade till första gången när jag såg dessa killar sitta med stickningen i sina händer och sticka kulor och detta är verkligen en suverän bok. En beskrivning som passar till 55 olika mönstrade kulor. Med den här boken kom de dessutom ut från modeindustrin och in i en värld av stickande, virkande och handarbetande kvinnor (och några män) över hela världen. Killarna skojade med sig själva och berättade om sina resor till olika länder. 15 olika språk finns nu boken utgiven på och de andra böckerna på något färre. På engelska har kulor översatts till balls och det blev en hel del muntra skratt när bilden på den engelska översättningens framsida visades för oss. De är verkligen lika trevliga och roliga som de verkar i sina böcker när de berättar om allt från snöskottning till utedass och böckerna är roliga att bläddra i, har vackra bilder och beskrivningarna är lätta att förstå.

Håndarbeid fra hagen inköptes idag efter ett Strikkekafé med dem på Ål. Väldigt roligt att träffa dem och jag köpte utöver denna boken även Julekuler som det var superpris på. De skojade med varandra och var precis så härliga som de verkar i sina böcker. Tack och lov för dessa friska grabbar som tillåter sig att leka med dockor fast de är över 50 år!
Själva boken då. Ja... jag blev inspirerad att virka mormorsrutor på det sättet som de beskriver i boken även om virkning inte är min grej, och ett vindspel av skrot vore inte helt fel heller.Kanske är det dax att sticka en restgarnsfilt såsom de beskrivit i boken, men broderierna får vara för min del. Det känns inte så kul, så därför blir det inte en sexpoångare för denna annars så inspirerande och vackra bok. Och... jag tycket att Hippie skulle ha haft hängande hår och pannband, så om jag stickar en eller flera sådana så blir det på det sättet. Eller med dreadlocks...

En novell i författarens fina humoristiska stil där hon sin vana trogen skriver om människor som så sällan blir omskrivna.

Det blev lite förvillat för mig med de ständiga hoppen i tiden för annars skulle detta ha blivit en sexa. En finstämd, eftertänksam och brutal deckare av det annorlunda slaget minst sagt. Tack för detta Brekke!!

En spännande och väldigt annorlunda deckare i Stefan Sauks fantastiska inläsning. Detta var den första boken i serien om avdelning Q och jag vill nu få höra Stefan Sauk läsa resten av serien.

På svenska heter boken Fröbok. Från sådd till planta.

Omslaget och titeln var faktiskt mer inspirerande än boken. Den blev som en trädgårdstidning med en massa käcka tips och för mig så blev det ganska rörigt. Vet egentligen inte vad jag hade förväntat mig, men lite mer uppstrukturerat för att kunna hitta tillbaka till det som jag har läst tidigare kunde vara en idé. Massa fina små tips i alla fall, men en del av dem slutar på halva vägen. Inte en bok som jag kommer att återkomma till med det första i alla fall. Idén med de fem sålådorna tyckte jag var väldigt bra, men kunde kanske ha varit mer tydligt, så som om det hade funnits ett fröregister i boken som hänvisade till vilken frölåda som fröet hörde till och om det var ett kylskåpsfrö ex.
Inte för att min rescension är så himla redig och tydlig, men detta är så som jag är efter att ha läst boken som jag nu lämnar tillbaka till biblioteket.

Astrid Lindgren läser själv sin egen berättelse för mig. Och jag njuter...
Göran Hägg i 1001 böcker... :
"Den sista stora berättelsen av Lindgren. En saga på gränsen till fantasygenren, bortom tid och rum.
Den är hur som helst ett sista, storartat prov på Astrid Lindgrens förmåga att leka med folksagans språk, traditionella intriger och vanliga rekvisita."

Citat Göran Hägg 1001 böcker... :
Voltaires filosofiska roman om den godtrogne Candide är den idag kanske mest lästa av franska 1700-talsböcker
Candide, hans älskade Kunigunda och hans lärare Pangloss fördrivs från baron von Thunder-Ten-Tronchs slott i Tyskland där de levat lyckliga, säljs som slavar, våldtas och malträteras, irrar genom Portugal och Nordafrika, Sydamerika, Eldorado, Italien och Frankrike, möts och skiljs.
Idéerna om tolerans, pacifism och rättvisa är långt före sin tid, medan beråättartekniken är ålderdomlig och psykologin primitiv, platta figurer som varken utvecklas eller har någon verklig personlighet.

Kan inte komma in i boken så jag skjuter upp den på obestämd framtid...

Adlibris:
Ett nytt fall för Mma Ramotswe

Mma Ramotswe drömmer märkliga drömmar och snart börjar märkliga saker hända omkring henne och hennes detektivbyrå.

Mma Ramotswe sover normalt väldigt bra men plötsligt börjar hon drömma om en lång, främmande man. Hon anar oråd, men är inte riktigt redo att ta tag i drömmens betydelse. Mma Makutsi är nygift och går runt i sin egen bubbla av lycka. Snart inser även hon att det händer märkliga saker omkring dem. När Mma Potokwani, en kvinna som arbetar för att skydda de svaga i Botswana, försvinner från sitt jobb på ett av stadens barnhem anlitas Damernas detektivbyrå för att lösa fallet. Samtidigt dyker den långa mannen från Mma Ramotswes dröm upp. Det är ingen mindre än Mr. Clovis Andersen, författare till en välkänd bok om privatdetektivers arbete. Han erbjuder sig att hjälpa damerna med fallet och tillsammans arbetar de för att återfinna den försvunna kvinnan.

Alexander McCall Smith lever i Edinburgh med sin hustru Elizabeth. Han har skrivit över sextio böcker och i Sverige känner vi honom som författaren till succéserierna om Damernas detektivbyrå, Filosofiska söndagsklubben, professor von Igelfeld och böckerna om livet på Scotland Street 44.