Han är bara så härlig denne varmhjärtade, ärkekonservative Ewert.. Så härlig. Detta var en riktigt bra bok!

Inget större fel på boken, men när jag läser vill jag höra om andra problem än dem som jag själv dras med så den härboken kom för nära. En dement mor som gör konstiga saker kom alldeles för nära min egen nuvarande situatio så jag orkade inte med att läsa den här boken.

Mer lågstämd bok än författarens brukar vara. De tidigare böckerna som jag har läst har varit muntra och upplyftande med trevliga åldringar med egenheter som har gnabbats med varandra men oftast med humor med i bilden. Här möter vi en flicka som är resultatet av en våldtäkt och som via tångförlösning fått sitt huvud att bli deformerat. Till råga på allt växer håret endast i en tofs uppe på huvudet och hon har haft en skolgång med mobbning och är som 30 + fortfarande okysst hemmaflicka. Hennes far är en ondsint hustyrann som hunsar med fru och dotter på gården. Visst blir det bättre men detta är en allt för deppig historia för mig när jag har förväntat mig att få skratta eller i alla fall få le.

Helge Skoog läser för mig den svenska översättningen "Nötskal". Finurlig och alldeles speciell bok i en härlig inläsning.

Inte den bästa av Keyes böcker men vissa partier känns under huden. Som när hon flyttade hem för att ta hand om den alkoholiserade fadern och de följder det för med sig. Då fastnar skratten i halsen och andra känslor gör sig gällande i mig som läsare. Keyes kan verkligen 12 stegsprogrammet och hur tankegångarna går i den som nyligen fått information om hur det fungerar. Då är hon riktigt bra och hon har ju tagit upp detta i flera andra böcker mer utförligt. Kanske kunde resten av boken ha komprimerats lite för det blir ganska mycket tugg...

Kommissarie Ewert Truut är en knepig fyr men succesivt börjar jag att tycka om honom mer och mer. Han kedjeröker, tänker en massa onda tankar om alla nymodigheter såsom mobiler, invandring, homosexuella, moderna bilar och mycket annat som till slut får ge vika för den stora kärleksfulla personen som han egentligen är.
Boken är på sina ställen så rolig att jag skrattar högt medan andra delar är så spännande att jag bara måste få reda på hur det går... Har sträcklyssnat på boken som jag varmt kan rekommendera. Ska dessutom se till att läsa boken före och hoppas på att det blir fler om denne skicklige och specielle Truut.

Inget större fel egentligen på den här boken MEN jag blir inte inspirerad alls av att läsa den och eftersom jag med mycket lyckat resultat har börjat täckodla och använda mig av Bokhashi microorganismer för matrester istället för att kompostera så känns boken lite gammal. Och tråkig.

Den här boken har verkligen lite av varje för den som odlar själv eller har tillgång till färska hemodlade grönsaker, hemslaktat kött och riktig mjölk. Kanske kan den t om få någon att börja med det ena eller andra för att få tillgång till det godaste som finns. Jag blir inspirerad till att göra egen halloumi (även om jag inte har egen mjölk) och att pickla ägg (fast jag inte har egna höns). Många andra recept har jag råvarorna till i mitt kringflackande liv där jag pendlar mellan Sverige och Norge. I år kommer jag att odla mer i Norge och har redan börjat att så en del fröer och plantera vitlök i plastbackar som står ute i snön nu i februari.
Tyvärr går det inte att se Mandelmanns TV program i Norge för det finns en hel del klokskap där. Boken kommer jag att köpa för mellan dessa pärmar finns en hel del kunskap som jag vill återkomma till allt eftersom året fortlöper, ¨å jag lämnar tillbaka denna nya bok till biblioteket i Sunne så att nästa person får läsa och så köper jag mitt eget ex för detta är en bok att återkomma till. Ofta.

Jag bara älskar dessa berättelser om hundar och deras ägare på den nordengelska landsbygden. En bok att läsa om!

Välskriven och känslig bok om att växa upp som barn till en missbrukande mamma. Hur livet hela tiden kretsar rund missbrukaren som i sin tur främst lever med sitt missbruk. Om manipulationer och straff men åxå om de fina stunderna som fanns emellanåt.

Detta blev en besvikelse. Både på boken och på min dator. Va? Jo jag hade skrivit en alldeles ovanligt lång redogörelse för bokens olika kapitel och så slog datorn bara av sig och allt som jag hade skrivit var borta. Nu blir det en kortvariant.
I alla fall hade jag fantiserat om den här boken och vad den skulle innehålla som ex Bullerbybarnens fina koftor, men i det avsnittet var det bara en berättelse om Ilon Wikland och inte en enda kofta. :(
Allt är stickat på tunna stickor och det mesta i Visjögarn från Östergötlands Ullspinneri. Inte ens figuren Poms grova rätstickade kofta fick bli en tjock mysig snabbstickad variant utan tunt garn skulle det vara här med vilket blev tokigt.
Lillans fina röda klänning och Mymlans västklänning är fina men vem skulle använda dem idag? Eller är det bara jag som inte har haft flickor utan bara grabbar att sticka åt som överreagerar?
Bäst är Alfons tröja och Storm Stinas patentstickade som Ivar Asplund har gjort. Den ska jag nog göra...

Nej men usch så tråkigt detta är. Lite mera fart i berättelsen än när man hör Anas version, men jösses vilket sömnpiller. Om det ändå gjorde så att jag blev lite pirrig i kroppen i alla fall av all sex men det händer ingenting med mig. Tråkigt.

Del 1 av den kände advokatens memoarer. Sjöström (1922-2011) berättar om hårt arbete i ungdomens Västerbottniska Burträsk och om de tidiga åren som jurist. De ofta humoristiska berättelserna blandas med religiösa och filosofiska resonemang.

Inspirerad av sin dotter Linas födelse berättar advokaten och författaren Henning Sjöström (1922-2011) om sin uppväxt i det fattiga och barnrika hemmet i Burträsk i Västerbotten. Den skrivna boken utkom 1977.

Läser svenska originalutgåvan "Sov du lilla videung".

Thomas Bolme läser svenska originalutgåvan "Springfloden" för mig och detta är en helt speciell bok. Välskriven, överraskande och trovärdig. Fina karaktärsbeskrivningar på de olika personerna i boken. I den här boken händer det saker ända in i kaklet. En bok att njuta av och jag gav mig direkt i kast med nästa bok i serien.

Beskrivningar och inspiration för nybörjare och stickfantaster. Här får läsaren en inblick i hur det går tillväga med Erikshjälpens babypaket som skickas till hela världen och ges till fattiga mödrar. På en del platser ser de fattiga mödrarna till att ta sig till sjukhusen för att föda eftersom de får ett babypaket då. Det gör att både mödrar och barn har större chanser att överleva än vid hemförlossningar.
I boken beskrivs hur det kan gå till i en grupp som stickar och skickar, en läkare som reser och arbetar som volontär berättar i ett annat avsnitt och även kan vi se hur det ser ut där paketen packas och skickas vidare.
Många fina enkla stickbeskrivningar som går fort att göra och några som tar lite mera tid. Även en del virkbeskrivningar finns. Mössor, byxor, koftor, västar och filtar till världens eller grannens minsta.
En bok att rekommendera för alla som vill ta sig an ett litet projekt och som det har sagts så många gånger: Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Idag har jag varit på författarträff på biblioteket på Gol och träffat Hans Olav Lahlum. Efter tjugo minuters tekniskt krångel fick han starta utan att kunna visa de bilderna som han hade med sig och som biblioteksbesökarna i Hemsedal hade kunnat få se. I alla fall var han kul med en synnerligen torr humor som jag uppskattar och det märktes att han har mycket innanför pannbenet. Detta var en helt ny bekantskap för mig som inte har TV men tydligen är han en riktig kändis. Han var med sina 42 år absolut yngst och förutom bibliotekarierna var jag den enda under sextio som mötte upp denna strålande solskensdag. Men ett trettiotal personer hade i alla fall kommit vilket är trevligt men när jag ifrågasatte att en gammal gubbe läst in böckerna hans som är skrivna i jag-form var det ingen som förstod detta. Själv tycker jag att en gammal gubbe gott hade kunnat läsa in böckerna om det hade haft en annan form, men när huvudpersonen är en ung man som har flickvänner blir det i mina öron konstigt . I jag-form alltså.
Nåväl. Det var givande att höra hans tankar bakom sina böcker och jag kommer att läsa dem allihop. Detta var min första och den får klart godkänt. Intressant är att tänka på Norge så som det var när jag var barn på 60 och 70 talet och det syntes att det var norskar som kom till Arvika då eftersom de hade annorlunda kläder och körde sämre bilar än vi svenskar. Så även när vi åkte över gränsen och köpte socker och margarin som var mycket billigare i Norge och vi fick se blå hus i Magnor. Det är trevligt att veta att folk måste vara hemma eller på jobbet för att de ska nås av telefonsamtal samt att kunskap inhämtas i uppslagsverk och andra böcker. Detta gillade jag men jag hade hellre velat höra boken inläst av ex Duc Mai Te även om den nuvarande inläsaren ÄR radioteater...

Lite småtrevlig men alldeles för kort bok om en cocker spaniel i 1800 talets England och Italien.

Jag bara älskar Kalle Lind och hans lite smågnälliga skånska röst med perfekta pauseringar som gör att tokigheterna han berättar om verkligen kommer till sin rätt. Han har grävt i olika arkiv och sett på massor med gamla inspelningar och verkligen vaskat fram guldkorn i töntighet, pinsamhet eller storhetsvansinne. Allra bäst är nog berättelsen om Börje Ahlstedt. Det måste jag höra på minst en gång till!
Kalle Lind har även wn poddradio som heter Snedtänkt. Jösses så mycket underligheter jag har lärt mig av den!