Bokelskere.no

Hvis det er sant at vi står overfor et grønt skifte, hvorfor skal staten kvitte seg med det grønne?

Europa forbruker 20 prosent av verdens mineraler, men produserer godt under fem prosent av dem selv. Dette anser EU, og dermed også Norge, som et problem. Av de mest kritiske stoffene - typisk sjeldne jordarter som dem du finner i smarttelefonen din og datamaskinen og bilbatteriet og vindmølla og solcellen og egentlig alt det du har vent deg til at du trenger i hverdagen, i tillegg til det som skal redde verden etter den grønne vendingen - produseres mesteparten i Kina, Russland, Kongo og Brasil. Mer enn 90 prosent av verdens produksjon av sjeldne jordarter skjer i Kina.

I min hemtrakt finns
Livets källa.
Silvrigt rinner dess vatten från berget
svalt i hettan
utan att frysa över isen
dess vila är
det ständiga strömmandet.
Och du som säger:
Vi möttes ju i går,
rör med läpparna
nytt ökänt vatten,
aldrig från i går,
aldrig detsamma.

När vinden vänder bladet doftar
boken, ängens morgon

JEG SKREV for å møte noen, men du hadde en annens tålmodighet, du kom ikke.

Det er et avgjørende øyeblikk, sier Marita mange år senere, under et tre i Nygårdsparken: da barna skjønner at foreldrene er redde for dem. Ikke for at de skal dø eller bli påkjørt, men redde for hva barna kan finne på å utsette dem for.

Jeg satte meg bare på kjøkkenet, stirret ned i duken, så ikke mønsteret (hvite hjerter på brun bunn), bare veven, i detalj, fletningen, sekker, gitre, ruser, knuter, gjerder, jeg kastet den på gulvet (det foregikk helt lydløst) og begynte å gråte (også det nesten lydløst) med hendene oppå hverandre og knokene trykt mot pannen, og hørte lydene fra stua: skyting, metalliske drønn, ras av tunge gjenstander, murer som sank i grus, en katastrofe, det tok aldri slutt, og likevel, siden, synet av tårene mine mot årringene i treet, ved siden av de størknede, brustne boblene i lakken. Og det føltes som min ulykke rammet en som sto meg fjernt.

De var blitt sittende og stirre på det lenge, ubevegelige som busker, liksom båten hadde jord i bunnen, og drev omkring med et stykke av en hjemløs hengende have, en bit av Böcklins Toteninsel, i regnets stillhet.

Jeg ville røre deg bare som et snøfnugg i vindstille. Eller som sol i februar, når det lave, skinnmagre lyset streifer et forbipasserende ansikt i spalten mellom bygårdenes massive, langflate skygger, og du vet at solens intensitet er akkurat den samme som midtsommers, en uavbrutt, lydløs eksplosjon hvor enorme energimengder utlades.

Og utenfor parken brer markene seg, et riktig høstlandskap, drivende vått, rusket og trøstesløst ... Hjemme - de har et tosket ordtak her i byen: Det er bra at husene er hule innvendig, så det går an å bo i dem.

Välsignade sol, som förmår leta dig ner till oss, ända ner till gravarna under träden . . .

Besynnerligt, att det alltid går en rysning genom luften före soluppgången.

A word is dead
When it is said,
Some say.

I say it just
Begins to live
That day.

Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad.

Den stora, oändliga natten.
Nå, det är nu också ett talesätt . . . Vad är natten,
vad är det som vi kalla natten? Det är den smala
koniska skuggan av vår lilla planet. En liten spetsig
kägle av mörker mitt i et hav av ljus. Och detta
ljushav, vad är det? En gnista i rymden. Den
lilla ljuskretsen kring en liten stjärna: solen.

Det ena som det andra
har ringa vikt
mot att du rör ditt eget ödes
levande skikt,
där ond makt bryts,
där skapelse sker,
där du och världen växer
till mer.

Ingenting jag lockar, allting kommer själv.
Stilla flyter molnet högt på himlens älv.

I norsk høykultur var respekt noe som ble tildelt etter særlig allmennyttig innsats. I Midtøsten, Nord-Afrika og deler av Asia er respekt knyttet til voldspotensial, og denne fryktkulturen - allment akseptert også av voksne innvandrere - er godt innarbeidet i mange lokalsamfunn i Norge nå. Protestantisk skyldkultur erstattes med innvandringen av klansamfunnets patriarkalske æreskultur. Klansamfunn undertrykker individet, barn og kvinner mest, og det er ikke rom for individuelle menneskerettigheter uten stor risiko - her kan vi for eksempel tenke på de beryktede skuddene mot ungjenta Malala i Pakistan.