Läste den svenska översättningen Kärlek vänskap hat.
Översättningen ja. Det finns en del i övrigt att önska sig vad det gäller den. Hör en del saker som måste ha varit en tankelapsus för översättaren för jag tror inte att författaren har skrivit ett så dåligt språk som det ges exempel på ibland.
Nu är det den tredje Munro boken som jag läser i följd och jag har rekommenderat henne till flera av mina vänner. För att vara Nobelpristagare är hon mycket lättläst. Och läsbar. Detta är nog den bästa av hennes böcker som jag har läst hittills även om slutet på flera av novellerna skulle ha behövt redigerats. De blir ofta rumphuggna och konstiga så att den fina berättelsen slutar med ett jaså. Boken skulle med bättre slut eller rättare sagt begripliga slut ha fått en sexa, men nu får den nöja sig med en femma. Och då är jag snäll...
Den bästa novellen är den sista om Grant och hans dementa hustru Fiona. Älskar den novellen och läste den två gånger direkt efter varandra. Hade boken bestått av endast den så hade det varit en solklar sexa.

En samling av ni noveller fra det vestlige Canada - for det meste. Munro skriver troverdig og engasjerende om tilsynelatende vanlige skjebner. Tittelfortellingen om to jenter som setter en tidligere barnepike på jakt etter kjærligheten skiller seg ut ved å bygge på et helt usannsynlig plot, men forfatteren legger likevel inn nok detaljer til å gjøre den troverdig og tankevekkende. Flere av historiene handler om hvordan vi går fra tette relasjoner og forelskelse i ungdommen til atskillelse, alderdom, sykdom og død der følelsene fortsatt kan være sterke, men tar en annen form.