Det politiska systemet försvarar sig kanske mot beskyllningen
att vara odemokratiskt
med, att de avgöranden det har att träffa är alltför komplicerade
och deras följder på längre sikt alltför svåra att genomskåda,
föratt den enskilde medborgaren skulle kunna ha en egen
välgrundad mening om dem.
"Folket förstår inte alltid sitt eget bästa." ...

Man har emellertid också rätt att fråga om folkens styresmän
omedvetet eller halvt medvetet gör avkall på sin egen handlings-
frihet och upplever suget från teknosystemet som en större
trygghet för sin maktutövning än beroendet av väljarkårens gunst
eller ogillande.

Från teknosystemets synpunkt är det naturligtvis bra så länge
fiktionen om en harmonisk maktfördelning mellan de två systemen
kan upprätthållas.
Teknosystemet behöver demokratin som en fasad för sitt agerande.

Teknokratins seger upplevs då inte som demokratins nederlag.

Man kan fortfarande hålla fast vid tron att ett samhälles
utveckling mot ökad demokrati är ett framsteg på vägen mot lycka.

Men jag betvivlar att industrivärldens fortsatta väg mot framtiden
skall vara ett segertåg för demokratin --
annat än möjligen i en rent formell och därfor innehållslös mening.

Tanken att så inte är fallet är en myt -
i likhet med föreställningen att mera forskning och bättre teknik
skall avvärja de hot mot vår existens som de själva frambesvärjt.

_

(delrelatert, teknokritikk >

Vi lever i en epok då teknosystemet är på väg att ta överhanden över det politiska systemet. Besluten i det senare är ofta inget annat än bekräftelse av fullbordade fakta som åstadkommits inom det förra.

Konsentrasjonen av offentlige bygninger, banker og kontorer i bykjerner kan vel være funksjonell for byråkrati og store virksomheter. Men ikke fra byboernes egen synsvinkel.
Stigende tomtepriser og leiepriser dreper småbutikker og verksteder og driver bort beboerne, ut mot periferien.

De som arbeider i byen kan dermed måtte holde ut timevis i trafikktrengsel hver dag, på vei mellom stedene der de sover og arbeidsplassene. Det er visselig alt annet enn 'funksjonelt'.

Vi finner grunn til å spørre om livet i denne fagre nye verden, der byggevirksomhet, landskapsarkitektur og byplanlegging skaper de ytre rammene, virkelig vitner om slike fremskritt som den moderne arkitekturens teoretikere gikk inn for og trodde på.
Et annet spørsmål ligger bak: Hva er fremskritt?

man har klandrat mig för att ha frambesvärjt undergångsperspektivet.
Jag tror att om vi lär oss att nyktert betrakta det, kan vi allvarligt
bemöda oss om att det inte skall förverkligas.