Ingen lesedato
Ingen favoritt
Ingen terningkast
Ingen omtale
Omtale fra Den Norske Bokdatabasen
Boka skildrer 1600-tallet og de kreftene som formet epoken.Vi følger Erik Dalbergh, den blivende kunstneren, krigeren og arkitekten og hans opplevelser ute i Europa. Slag og felttog skildres, men også tidens mentalitet og hverdagsliv. Har ordforklaringer og litteraturliste.
Omtale fra forlaget
Forlag Cappelen Damm
Utgivelsesår 2010
Format Innbundet
ISBN13 9788202308032
EAN 9788202308032
Omtalt tid 1600-tallet
Omtalt sted Sverige
Omtalt person Erik Dahlbergh
Språk Bokmål
Sider 679
Utgave 1
Finner du ikke ditt favorittbibliotek på lista? Send oss e-post til admin@bokelskere.no med navn på biblioteket og fylket det ligger i. Kanskje vi kan legge det til!
Peter Englunds bok er ambisiøs. Den tar for seg starten på Sveriges store århundre, fra tidlig 1600-tall og utover. Sverige blir med i trettiårskrigen på kontinentet, og går faktisk seirende ut av den. Englund har blikk både for de store slagene og de små, talende detaljene som gir fortellingen farge og smak. Boka tar mål av seg til å skildre både krigen og mentaliteten på 1600-tallet. Han bruker de historiske hendelsene som springbrett til å skildre samfunnsforhold som kvinners posisjon, lek og fritid, seremonier, kroppsspråk osv. Mannen som står midt i denne epoken er Erik Jönsson. Det er den vinkelen som oppleves mest unødvendig, om jeg skal pirke på noe. Jönsson er ikke spesielt interessant å lese om, og han er ikke nødvendig for å gi boka kulør.
Boka imiterer århundret den omhandler, den er barokk så det holder: Her er plenty mørke og dysterhet, men også lys og humor. Den veksler mellom å skildre tidens barbari og (det som i dag framstår som) fjolleri.
Les også The Battle that Shook Europe: Poltava and the Birth of the Russian Empire av samme forfatter, om 1719-felttoget som innledet slutten på den svenske stormaktstiden. Jeg skal lese Englunds bok Sølvmasken : en kort biografi om dronning Kristina av Sverige som neste.
Alltför ofta hyser vi som lever i dag ett märkligt förakt för dem som levde förr; vi jämför stolt vår egen tids kolossala vetenskapliga och tekniska fremsteg med dåtidens fattigdom og hjälplöshet och ser därför til exempel på 1600-talets människor som vore de mindre vetande. Detta är givetvis fel. Tveklöst är det så at vi besitter oändligt fler kunnskaper än de, men om man tittar lite närmare på det forhållandet är det snarare vi som individer som fremstår som hjälplösa: vi lever i ett samhälle som bygger på en långt gången specialisering, där varje person känner till mer och mer om mindre och mindre och där våra kunnskaper hela tiden växer men våra färdigheter minskar ..."
(fra den svenske utgaven)