Bokelskere.no

Ankh-Morpork går til krig på uvisst grunnlag mot nabostaten Klatch over en øy ingen aner om er noe å samle på. Det blir da opptil Vimes & co å stoppe dette gigantiske lovbruddet før det virkelig tar av. Terry Pratchett i storform med et alvorlig tema finurlig sneket inn bakveien.

Hogfather og Going Postal, begge bøker av Terry Pratchett. Ved å lage 2 ganger 90 minutters filmer av begge bøkene har man fått med flere detaljer og kunnet yte bøkene rettferdighet uten å måtte gjøre om for mye. Pratchetts understatement humor er godt bevart i filmene sammen med fantasyelementene og Døden/Mannen med ljåen er godt fremstilt uten å måtte ty til dataanimasjon.

Nils Ferlin er en av mine favoritter. Her med et av mine yndlingsdikt.

VID DIKTENS PORT

Människan sitter vid Diktens port;

hon talar om allt vad stort hon gjort

och allt vad stort hon ska göra.

Och solen lyser och skyn är blå.

Vem skrattar då

och vem vill håna och störa.

Förunderlig är hon att höra.

Människan sitter vid Diktens port

som hon alltid gjort.

Hon sitter med uppdragna ögonbryn

och ser mot skyn.

Hon kommer ihåg när da Vinci skrev

i Firenze om svalornas flykt ett brev.

Hon var med när Benvenuto Cellini log

och när Vasco da Gama mot Indien drog.

(Hon minns som igår den dag i maj

när man segel beslog vid Calicut kaj.)

Så mycket är det som människan minns,

bild trycker på bild bak ögats lins

och ibland får hon svårt att hålla isär

vad som var och är.

Baal och Molok känner hon till,

tempel och pyramider

och mångt som vandrat i natten vill

och gråter och illa kvider.

Människan sitter vid Diktens port,

hon är kommen en gång från okänd ort.

Hon har gått genom piska och pest och

brand och ökensand.

Ondska och blod har följt henne åt

till cirkusglädje och ödslig gråt.

Men dröm och syn bar hon också med

som en fågellåt över alp och hed,

som envist dallrande sång om ljus

kring frusna källor och döda hus.

Besynnerligt vrång blev människans färd

i det som vi kallar guds vackra värld.

Dock kunde vi ock berätta

och klamra oss fast vid detta:

att allt som är gudalikt och stort

och som tänder till eld

det har människan gjort.

Hon har räknat stjärnornas vägar och år

där de stumt i den ändlösa rymden går.

Hon sitter vid instrument och bestick

och själv är hon bara ett ögonblick.

Själv är hon bara ett bloss i vind,

ett födsloskri och en fårad kind.

Prøv Nattmennesket og Døde men går i land, spennende bøker. Liker også godt Morovers, en diktsamling for barn, fabulerende og rytmisk.

Natten

Natten er til

ikke bare for glemselens ro.

Den er til

for din tro

og din tankes flakkende ild-

Natten her

er ikke bare et stjernevær.

Den er summen av livet og alt som er!

Ikke sov!

Natten er til for den som

våker og ser.

Det er om natten at livet skaper

og allting skjer,

men søvnen er dødens

efteraper.

Morgenens luft er som bølgeskum.

Dagen har varme å gledes ved.

Kvelden har fred.

Men bare natten har verdensrom!

Hun har skrevet flere flotte dikt synes jeg. Liker godt barnediktene hennes, og det er mange gode "Det tatoverte hjerte", dikt i utvalg ved hennes sønn Klaus Hagerup.

Her er et fra samlingen:

Jeg er det dikt

Jeg er det dikt som ingen skrev.

Jeg er det alltid brente brev

Jeg er den ubetrådte sti

og tonen uten melodi

Jeg er den stumme leppes bønn

Jeg er en ufødt kvinnes sønn

en streng som ingen hånd har spent,

et bål som aldri er blitt tent.

Vekk meg! Forløs meg! Løft meg opp

av jord og berg, av ånd og kropp

Men intet svarer når jeg ber

Jeg er de ting som aldri skjer.

Kan det være dette diktet, skrevet av Inger Hagerup, du tenker på? Finn Kalvik satte i sin tid melodi til, finnes på plata "To tunger". Tankevekkende dikt, dessverre like aktuelt i dag som da det ble skrevet.

Den korsfestede sier

Ta meg ned. Det er på tide.

Trodde jeg jeg kunne lide

det som millioner led?

Dachau, Buchenwald og Belsen,

hvor var jeg, og hvor var frelsen?

Ta meg ned.

Menneskene har bedratt meg.

Gud og djevel har forlatt meg.

Ta meg ned og bær meg bort.

La den siste bleke jøde

vitne om de andre døde

bedre enn jeg kunne gjort.

Ta meg ned. Det er på tide.

Lansegapet i min side,

tornekronen - hva var det?

Nylig slo et barnehjerte

hjelpesløst av angst og smerte

i en gassovn. Ta meg ned.

Ta meg ned. Jeg var der ikke.

Redselen i barneblikket,

morens gråt gikk meg forbi.

Knus mitt kors som ikke kunne

redde dem som gikk til grunne.

Ta meg ned. Gjør verden fri.

Donna Williams bøker, om å være autist og tilpasse seg/fungere i en "normal" verden. Titler: "Ingen ingensteds", "Fra ingen til en" og "Som farge for en blind". Videre boka til Truddi Chase "Når kaninene hyler" engasjerende om personlighetsspalting som følge av overgrep i barndommen. Irving Stones bok "Han som elsket livet" om Vincent van Gogh.

Så flott, har lagt den til favoritter. På bokbamsen.no, Øvre Eiker kommune får dutips om gode barnebøker.

BokBamsen er til for å spre leselyst og styrke barns språkutvikling: http://www.bokbamsen.no/

På skitur i lett snøvær kom jeg på dette lille nydelige diktet av Rolf Jacobsen.

BERØRINGER

De små berøringer må også med.

Humlen som setter seg fast i håret ditt.

Snefnugget ytterst på nesen

og tusenbenet som vil opp på hånden,

forsiktig

som kjærtegnet til en sky pike.

Det finnes mange bra nettsteder om eller med litteratur. Her en blogg med oversikt over mange eventyr, se http://www.vedal.net/eventyr/.

Mange flotte dikt i denne tråden, også noe helt nye. Like spent hver gang det er nytt innlegg.
Børli er en av mine favoritter. Han setter livet i perspektiv for meg. Dette diktet synes jeg passer en februardag der solen smelter snøen og beseirer kuldegradene og vårfornemmelsen siger på.

Du lever

Du rusler gjennom skogen,

med sol på hendene dine,

som varmen av blyge kjærtegn.

Da trår du på en kongle på stien,

kjenner det mjuke trykket av den

gjennom sålen på skoen din.

En liten hendelse, så liten at

den nesten er ingenting.

Men vær hos den

med hele ditt menneske.

For det hender deg på jorden dette.

Du lever. Lever.

Hans Børli

Den høytidlige åpningen av Leseåret 2010 er lørdag 6. februar, kl. 13.00 i 3. etasje på Oslo City. Kulturminister Anniken Huitfeldt og kunnskapsminister Kristin Halvorsen kommer, sammen med forfattere og artiser. Deichmanske Bibliotek guider deg i en egen stand: se etter bibliotekansatt i røde t-skjorter! Arrangementet er i regi av ABM-Utvikling og Kulturdepartementet.

Endelig februar, det går mot vår. Da synes jeg dette diktet passer. Rolf Jacobsen har vært en av mine favorittlyrikere siden gymnaset, og aldri er jeg så nære barndom som om våren.

KOM IGJEN

Dypt der inne,

bakenfor det tunge kneet mitt i dag

ligger et annet kne,

litt skittent og med skrubbsår på.

Og inne i fingrene mine, alle fem,

ligger en liten hånd, en annen,

ennå litt engstelig, men varm.

Og langt inne i skallen min,

helt innerst der,

kribler det av andre tanker,

rare og små,

nesten med hyssing rundt,

men de puster ennå.

Fulle av forventning, nesten av fryd.

Det hender det klør i dem

de vil ut og leke gjemsel med meg. Ofte -ofte

Men da er de borte plutselig.

Jeg finner dem ikke igjen.

Det har gått så mange år,

og blitt så mange svære lag av tid utenpå alt.

Men kom igjen da dere.

Kom igjen, så løper vi og gjemmer oss alle, alle.

~Rolf Jacobsen~

Østfold fylkesbibliotek har en bra ordning der man kan abonnere på nye dikt for barn. Diktene sendes ut i e-post hver mandag. De har laget en e-dikt-blogg: http://e-dikt.blogspot.com/ Der legges diktene ut. Bra tiltak!

Jeg har kjøpt en del på http://antikvariat.net/. Der kan du søke i bokbasen til flere antikvariat i Skandinavia. Hvis du ikke finner den du leter etter kan du legge din på Ønsker. Du vil da få en e-post om den dukker opp i et antikvariat. Du kan velge hvor lenge ønsket ditt skal ligge "ute", fra 3 mndr. til 2 år. Ellers blir det nok mest netthandel på meg, men går ofte innom bokhandlere når jeg er i byen eller ute og reiser.

Jeg liker godt dette nydelige diktet av Halldis Moren Vesaas. Leser det ofte.

Å vere i livet

Halldis Moren Vesaas

Dette: Å vere i livet,

open for alt ikring,

bunden med sterke røter

til menneske og til ting,

gi både hjarte og hender

i omsorg som aldri svik,

var det som gav meining til ferda di

og let deg få kjenne deg rik.

Og den som er rik vill ha seg

eit hus som er såleis bygt

at alle som høyrer til huset

kjenner det godt og trygt,

og såleis at framande gjerne

kjem innom dørene der

og aukar den rikdom som finst der før

med alt det dei sjølve er.

Fattig var du om aldri

i livet du kjenne fekk

at mellom deg og dei andre

levande straumar gjekk

av tillit og varme som styrkte

kvart band som til livet deg batt,

og lar deg få kjenne, når alt blir gjort opp,

at meir enn du gav, fekk du att.