Bokelskere.no

Man vet hva man har, men ikke hva man kan miste.

Men jeg spurte mamma hvorfor jeg ikke fikk bli med henne den kvelden. Ikke fordi jeg hadde ønsket det, men fordi jeg ville vite hvorfor. Hun svarte alltid det samme. Hun syntes så synd på pappa at hun ga ham det fineste hun hadde.

Livet, sa han, var det vanskeligste han hadde vært med på

Fattigdom, sa han, var en forbrytelse som hadde som straff et helt liv med arbeid.

Livet til pappa ville vært mye lettere hvis han ikke hadde ventet seg de umuligste ting.

Han lot dem lyse for en verden som ikke så noen ting, for mennesker som aldri fikk vite at det bodde en vennlig mann der som ville ha noen å hviske og smile til i løpet av navnløse netter.

Jeg spurte mamma hvorfor jeg ikke fikk bli med henne den kvelden. Ikke fordi jeg hadde ønsket det, men fordi jeg ville vite hvorfor. Hun svarte alltid det samme. Hun syntes så synd på pappa at hun ga ham det fineste hun hadde.

Jag skulle lägga mitt huvud intill hans och viska att utopin om en herrelös värld utan klasser, nationer, pengar, krig och konkurrens forfarande är den vackraste dröm jag hört.

Jag vet vad han skulle svara. Han skulle säga att det inte riktigt blev som han velat. Varken livet eller åren med mig. Och att jag varit duktig. Då skulle jag säga som det var, att visst fanns det sådant under min uppväxt jag saknade men att jag också fick mycket andra inte fick. Att vi varit duktiga båda två.

Jag önskade att jag kunde tala om för honom och hela världen hur stolt jag var över min pappa. Att jag skulle sakna honom. Sakna honom så förbannat.

Han sa han var glad han ikke skjønte at han nettop hadde opplevd sitt livs lykkeligste øyeblikk, for hvis han hadde forstått det, hadde han ikke fått oppleve det.

Noen som har boka :) ?