bortanfor stunda

Bortanfor stunda,
bortanfor trettinga
bortanfor pininga
bortanfor harmen

er det ikkje deg
eg ser?

Og aldrig var du finare
mot meg,
og vakrare.

~ Tarjei Vesaas

bladrik grein

Eit nytt hjarte - er det så rart?
Det får vi da rett som det er!
Det får vi kvar gang vi møter
ein som vi rett får kjær.
Da brest det fram i vår bringe
under hans varme ord
eit hjarte til, som er berre for han,
eg vil han alt godt på jord.

Slik veks vi med hjarte ved hjarte
som greina med blad kvar vår,
meir inderleg fast til livsens tre
for kvart eitt nytt som vi får.
Det svid til mergen når eitt av dei blir
i utide rykt frå sin kvist.
Eg veit ikkje kva for eitt av mine
eg nødigst ville ha mist, -

å jo, dette leande, store som gløder
for deg, venn, må losne sist!

~ Halldis Moren Vesaas

ond hverdagssirkel
(Vesla, Påsan, far og mor 1977)

Vi kjente hverandre ikke så veldig godt,
men vi fikk barn,
derfor måtte vi ha leilighet.
Fordi vi fikk leilighet
fikk vi likegodt et barn til,
-så var det overstått-
Fordi leiligheten var dyr,
måtte mor ut å jobbe,
og barna på daghjem.
Fordi barna måtte på daghjem,
måtte vi ha bil
for å hente og bringe dem.
Fordi mor måtte jobbe
ble det aldri tid
til stopping og lapping
så alle måtte ha nytt.
Ble ikke tid
til annet enn ferdigmat,
alt ble så dyrt-
Fasit: Leilighet, bil,
nye klær, ferdigmat
fire grå mennesker
som ikke kjenner hverandre.

~ Karin Bang

Så lägger jag mig tätt inntil dig
i lä för de höga rösterna,

fogar mig in i dig här i mörkret
som blir allt kortare medan vi vilar,

du i din vila, jag i min.
Så lägger jag för en stund i från mig
min vila, mina irrande drömmar
för det verkliga nära dig,
för det ordlöst nära

~ Bo Carpelan

de elskende og kjærligheten

Vi står smilende i solens indre,
to elskende som brenner ned i dødens tid.
Snart ringes tidløsheten inn og vi blir synlige
i evighetens dikt: To insekter
forstenet i en dråpe solgult rav.

~ Harald Sverdrup