Här i trädets skugga klarna våra tankar och mötas.

Räck genom tvivlen handen åt dig själv
och giv med den din indre längtans jord
en sådd av mening för din framtids år.

En styrelse som tvingar och pinar kan aldrig få sanningen att vila på.

Sanningen är den goda viljan att i besinning
vaka och vara.

Leken

När du vill tro att du lätt
färdas rakt mot strömmen,
spring då ut på bron en månskenskväll.
Stenbron sätter genast av mot strömmens gamla silver.
Fram hinner du aldrig, men mycket i livet
måste vara lek för att levas.

Kväll i inlandet

Tyst gåtan speglas. Den spinner afton
i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.

Tyst boskap stirrar med gröna ögon.
Den vandrar kvällslugn till vattnet ned.
Och insjön håller till alla munnar
sin jättesked.

Men skiner solens glada klot
kring rykande ruin
då väkser snart på samma rot
- i solens breda grin -
en stad, ett land, en blomsterbrand
av vajande jasmin.

Ängsullen

Ängsullen vajar i kvällen; talar en gåta:
kärret förmultnar och dör, kärret ger sjufalt igen.
Djupt i den vindil som spelar från tallarnas kronor
böjer jag mig och tackar
dyn som fostrat min själ.

Vänd åter, min tanke, till grunden
av skaparesjälens mystär,
där evigheten är bunden
i liv, i var blomma, vart bär.
Där växer en lilja på jorden,
hon vaiar i vindarnas sus,
hon drömmer om regn ifrån bergen
och rodnande morgnars ljus.

Så blev vår förundran en tillbedjan
och vi sänkte våra pannor såsom genom djupt
vatten inför livets heliga välde.