Bokelskere.no

Vi har allt att vinna på att vara goda mot våra medmänniskor och vår omvärld och mycket att förlora på att inte vara det. Den som är snäll är inne på en väg mot framgång. Faktum är att jag tror att snällhet är den viktigaste enskilda faktorn när det handlar om hur framgångsrika vi blir i våra liv. Så om vi inte är snälla av någon annan anledning så kan vi vara det för vår egen skull - för att vi vill bli framgångsrika i våra liv. Eller som den amerikanske författaren James Freeman Clarke har formulerat saken; "Sträva efter att göra gott och du kommer att upptäcka att lyckan jagar efter dig."

"Moral" är ett begrepp som ofta används när det handlar om att göra gott eller ont. Ursprungligen var det inte någon skillnad mellan begreppen moral och etik, eftersom båda orden betyder sed eller sedvänja, på grekiska respektive latin. Med tiden har dessa begrepp emellertid kommit att få delvis olika innebörd. En definition av etik lyder: "De yttre normer, lagar och regler som vi förväntas följa." Etiken är enligt denna definition det ramverk inom vilket vi som individer ska röra oss. Moral i sin tur kan definieras som "Det praktiska handläggandet av etiska valsituationer", vilket innebär att moral handlar om hur vi som individer tänker och agerar inför ett etiskt problem.
När vi definierat dessa begrepp kan vi raskt gå vidare och konstatera att det är vanligt - och att det fungerar ganska bra - att använda orden lite som man vill och till exempel tala om "inre etik" eller "samhällsmoral". Det viktiga är att komma ihåg att båda begreppen handlar öm relationen till den andre.

Den engelske författaren och filosofen Aldous Huxley sa mot slutet av sitt liv: "Det är lite genant att ha ägnat sig åt det mänskliga dilemmat hela livet för att mot slutet inse att man inte har mer att erbjuda i form av råd än 'försök att vara lite snällare'." Så enkelt - och så svårt - är det nog till slut: snällhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld, och oss själva.

I Sydafrika finns det ett speciellt begrepp - *ubuntu". Detta är svårt att översätta till ett västerländskt språk, men det handlar om själva innebörden av att vara en människa. Nobelpristagaren Desmond Tutu har i sin bok " Ingen framtid utan förlåtelse# sagt om ubuntu: "Då är man generös, gästvänlig, vänlig, omtänksam och medlidsam... En person med ubuntu är öppen och tillgänglig för andra, bejakar andra, känner sig inte hotad av att andra är duktiga och goda, för han eller hon har en inre säkerhet som beror på att han eller hon hör hemma i ett större sammanhang."
Jag undrar om jag någonsin har sett en bättre beskrivning av begreppet "snäll".

Winston Churchill sa i ett tal i underhuset 1947: "Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allvetande. I själva verket har det sagts att demokratin är den sämsta styrelseformen, om man undantar alla de andra som har prövats tid efter annan."

En annan intressant observation är att generositet leder till att vi presterar bättre. Små gåvor i form av några mynt eller karameller leder till förbättrad minneskapacitet, inlärningsförmåga, kreativitet och förmåga att lösa problem. Man har visat att läkare som får små gåvor, som till exempel karameller, och sedan ska ställa diagnos på en tänkt patient, gör detta snabbare och bättre än läkare som inte har fått någon gåva. De läkare som hade fått en gåva var också mindre benägna att dra förhastade slutsatser. Uppenbarligen leder generositet inte bara till att vi blir mer hjälpsamma utan också till att vi klarar av saker och ting bättre.

Hver gang vi nærmer oss en konflikt, nærmer vi oss samtidig en mulighet til å forstå oss selv bedre...

Allerede som små barn ble vi oppdratt til å tro at det var frekt å være nysgjerrig. Men hvorfor skulle nysgjerrighet være en dårlig egenskap? Nysgjerrighet er jo en av forutsetningene for at vi skal kunne se et annet menneske og forstå den andres indre liv. Problemet med dagens samfunn er ikke en overflod av nysgjerrighet. Tvert imot, det er altfor lite nysgjerrighet i våre dager.

Den som uopphørlig velger å være ærlig, sier samtidig fra seg ansvaret som medmenneske.

Christopher Dawson skrev: «Så snart mennesket bestemmer at alle midler er tillatt for å bekjempe det onde, blir det umulig å skille deres godhet fra den ondskapen de ønsker å knuse.»