Bokelskere.no

Idealism och realism

Nu är jag led vid tidens schism
emellan jord och stjärnor.
Vår idealism och realism,
de klyva våra hjärnor.

Det ljugs, när porträtterat grus
får namn av konst och fägring.
En syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är sann som hägring.

Men strunt är strunt och snus är snus
om ock i gyllne dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.

Han är änkling och gammal och skallig och krokig,
han är hård emot folket och grinig och gnidig,
ja, se toge jag den, ja, se då var jag tokig,
och tvi dig, din snålhans, och tvi dig och tvi dig!
Och förresten har snålhansen barn
- nej, så näggum, så näggum jag tar'n!

Men ändå när jag tänker på gården och grödan
och de smällfeta svinen och mjölkstinna korna
och vad fattiga jäntor får slita för födan
och för kläder på kroppen och läder till skorna,
ja, då tänker jag alltid som så:
hm kanske, ja, kanske ändå!

Ur I valet och kvalet

"Och antingen ni tror eller inte gör detsamma,
men annars är det sant och anagga mig, anamma,
om inte det var trollpack, jag togs med en natt.
Vi vaktade vid milan i Västanåmyra
och natten led mot slutet och klockan var fyra,
då hörde vi ett buller och Pär han skvatt.
Det skallrade i fjälla, det dånade i jola,
det råmade som oxar i berga", sa Ola.

Ur Bergslagstroll

En litten låt ôm vårn.

Ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti!
Da stecker sä ur jola,
å guschelöv för sola,
ho ä så gla å bli!

I talla smacker ickern,
för talltôppmat dä licker'n
å kongler smaker'n bra.
I vika sprätter abbern
å gädda går å habber'n
å sier: "Tack ska'n ha!"

Å gôbban står i dôra
å sier: "Se gumôra
å tack för sist, fru Sol!"
Å kärngan går å môrker
å planter skôt i bôrker
å kackler ôm "i fjol".

Å bia kommer flygnass
å mörer kommer smygnass,
dä lôfter gôtt tå hägg.
Å kråkan kommer kraxnass
å svalan kommer flaxnass
å ännra lägger ägg.

Å göken gal i björka
å jäntan går te körka
å gôsan går på domp.
Å sjôl går ja i fjälla
å sjonger alltimälla
en litten stôlli stomp.

Å stomoen ä ôm jänter
å are instrumenter
i löckas salmodi.
Å stompen ä ôm sola
å gläja här på jola,
ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti.