Bokelskere.no

I resedagboken från 1969 skrev jag"Vaknade på Roxen, missade både Norsholm och Munkeboda". Vid kontrollturer med bil har jag erfarit att förlusten var överkomlig.

Tegelbruket heter nästa sluss. Härifrån kan man få sällskap längs oxstigen av ungt folk på cukel som håller sig i god form med att trampa längs kanalen i brist på sämre förströelser.

Vem vet idag att slussen i Mem är döpt till "Bengt Erland Franc Sparre"? Ett konstigt namn på en sluss, kan man tänka. Men då behöver man bara tänka på vad trav hästar heter(Princess Ivar, Favorit Häleryd, Asper Song, Gulf Lindbjerg etc) - och genast låter "Bengt Erland Franc Sparre" riktigt vettigt.

Här hänger sportstugorna som sjöfågelsbon på klipphyllorna. Man avundas den villaägare som löst sitt kommunikationsproblem med en svindlande och brant rutschbana ned i böljan-den är säkert 30 m hög.

UNDER VIKINGARNAS TUFFA DAGAR var Estbröte ett viktigt "lås" i Mälaren. Man spände kraftiga järnkättingar under vattnet tvärs över sunden. Kom en fientlig farkost seglande vevade man upp kättingen, berättas det. Fienden kantrade, drunknade eller klubbades ihjäl- en enkel och effektiv metod.

En doft av honung drar från fälten över däcket: det är sommaren som luktar så. Och där hänger man över relingen, medelålders och skräpig, och är plötsligt 10 år och bor på landet och har sommarlov...

KLÄDTVÅNG
förekommer naturligtvis inte i matsalen. Den enda regel som gäller överallt där människor spisar mat tillsammans gäller också ombord: man klär sig så att man trivs utan att medpassagerarna tappar aptiten.

Om Trollhättan :
Denna stad som från några kvarnar och "sågekvarnar" vuxit upp till en stor industriort kring slusssystem och kraftverk har på köpet fått en av de mest fantastiska och förvirrande stadsplaner man kan hitta i det här landet. Trollhättan är en sällsam blandning av idyll och panik