Det är som att han smugglas in del för del, som en byggsats till en pappa. Han är en jacka i hallen, ett par jeans i tvättkorgen, en röst i köket om natten. Han är någonting hon sakta monterer ihop i skydd av mörkret och ska visa oss så fort hon fått honom att fungera. Jag vet fortfarande inte hur pappor börjar och slutar men om det här är en pappa har han nog börjat nu.