Han andades djupt och det högg till som av järn i bröstkorgen. Det var som om något bott därinne, alltför länge, och till sist böjt hans revben åt sidan, tagit sig ut och lämnat ett tomrum som nu långsamt började fyllas av all den sorg han alltför länge lyckats hålla ifrån sig.

Godt sagt! (3) Varsle Svar

Sist sett

Marit HøvdeV. HulbackGunillaHilde H HelsethAnne-Stine Ruud HusevågMargrethe  HaugenEivind  VaksvikRonnyKirsten LundLailaBård StøreLars MæhlumMcHempettG LPiippokattaToveOdd HebækRune U. FurbergReadninggirl30IngeborgBeate KristinritaolineJarmo LarsenCamillaTatiana WesserlingTove Obrestad WøienInger-LisejunieJohn LarsenFredrikDemeterLisbeth Kingsrud KvistenSynnøve H HoelAlice NordliKikkan HaugenTonje SivertsenAstrid SæverhagenBente NogvaAnne Berit GrønbechKetil