Långsamt som kvällskyn mister sin purpur
där över milsfjärdens blänkande slätt,
sakta som brisen somnar därborta,
långt, så att ögat ej skönjer det rätt,
fjärran som ekot dör efter sista
utdragna tonen av skärflickans sång,
skall jag dig glömma, du, som gav purpur,
vårbris och toner åt livet engång!

Långsamt som Kvällskyn av Karl August Tavaststjerna (1860-1898)

Godt sagt! (1) Varsle Svar

Sist sett

Kirsten LundEli HagelundBeathe SolbergAvaHarald KReidun SvensliPerSpelemannLinnAkima MontgomerygretemorKaren RamsvikIngeborg GBjørg  FrøysaaDolly DuckNicolai Alexander StyveChristofferTor-Arne JensenMads Leonard HolvikElisabeth SveeBenteMarianne MJulie StensethReadninggirl30Kjell F TislevollTherese HolmJosteinPiippokattaIreneleserTanteMamieGunillaTone Maria JonassenCathrine BoreLisbeth Marie UvaagCathrine PedersenJan Arne NygaardHeidi LSunniva83Hanne MidtsundEivind  VaksvikJørgen N