Jag har beslutat mig för att vara så artig och vänlig och öppen som
möjligt; mera kan man inte begära av mig.
Kanske kommer man att betrakta mig som ett barn här också -- ja
då får man väl göra det!
Av någon anledning betraktar alla mig som en idiot också, jag har
faktiskt varit så sjuk en gång att jag liknade en idiot;
men vad för slags idiot är jag nu då, när jag själv förstår att man
betraktar mig som en idiot?
När jag kommer in någonstans brukar jag tänka: "Ja, man betraktar
mig som en idiot, men jag är ju i alla fall klok, det anar man inte.."
Så där tänker jag ofta.