Bokelskere.no

Kungen svarade kaldeerna: "Detta är mitt orubbliga beslut:
Om ni inte säger mig drömmen och tyder den skall ni huggas
i stycken och era hus göras till sophögar.

Men om ni låter mig veta drömmen och hur den skall tydas,
skall ni få gåvor och lön och stor ära av mig.
Meddela mig därför drömmen och uttyd den för mig."

7 De svarade för andra gången: "Konungen må berätta drömmen
för sina tjänare, så skall vi tala om vad den betyder."
8 Kungen svarade: "Jag märker tydligt att ni vill vinna tid,
eftersom ni ser att detta är mitt orubbliga beslut.
Om ni inte säger mig drömmen kan domen över er bara bli en.

Ni har kommit överens om att ljuga och bedra, i hopp om att
tiderna skall förändras.

Säg mig nu vad jag har drömt, så vet jag att ni också kan
tyda drömmen för mig."

Kaldeerna svarade kungen: "Det finns ingen människa på jorden
som kan meddela konungen det han vill veta.
Det har aldrig hänt att någon kung, hur stor och mäktig han än
varit, har begärt något sådant av någon spåman eller besvärjare
eller kaldé.
Det som konungen begär är alltför svårt, och det finns ingen
som kan meddela konungen det, ingen utom gudarna.
Men de bor inte bland de dödliga."

Detta gjorde kungen så vred och förbittrad att han befallde
att man skulle förgöra alla de vise i Babel.
När påbudet om detta hade utfärdats och man skulle döda alla de
vise männen, sökte man också efter Daniel och hans vänner
för att döda dem.

Då vände sig Daniel med kloka och förståndiga ord till Arjok,
översten för kungens drabanter, han som hade dragit ut för att
döda de vise i Babel.
Han frågade Arjok, kungens befälhavare:
"Varför har kungen utfärdat denna stränga befallning?"
Då talade Arjok om för Daniel hur det var.
Daniel gick då in till kungen och bad att få tid på sig,
så skulle han
( . . . )

(Daniel kap.2)

(mer drama..)