Fann boken kategoriserad som humor, men det fanns mycket allvarligt att tänka på efter att ha läst boken. Under tiden som jag läste den kom jag även att tänka på paralleller i mitt och andras liv och önskar mig få läsa mer av den här författaren.

Nu två år senare har jag lånat boken igen och ska läsa den som strömmande E ljudbok.
Så här beskrivs boken från biblioteket:
Vid den aktningsvärda åldern av 107 år dör Faster och de närmast sörjande samlas för begravning och delning av dödsboet. Den avlidna har under många år varit släktens starka och dominerande kvinna, en samlande kraft. Nu när hon plötsligt är borta förändras styrkeförhållandena i familjen. Under några heta sommardagar i Blekinge ställs allt på sin spets. Från en gammal hammock i sprucken plast sker fördelningen av Fasters alla saker, från minsta lilla virkade karottunderlägg till den fina guldringen. Upp till ytan stiger inte bara gamla minnen, utan också glömda oförrätter. Alla familjemedlemmarna slickar sina oläkta och förbisedda sår. Men sakta växer något annat fram. En känsla av samhörighet. Kanske är en försoning och någon sorts familjegemenskap ändå möjlig… Släktfeber är en dråplig och absurd berättelse om en familj som alla andra och om den gamla devisen att blod kanske trots allt är tjockare än vatten. [Elib]