Hon försökte läsa men var inte van vid det och blev bara oroad och nedstämd. Böckernas människor var onåbara och det enda de gav henne var en ännu starkare förnimmelse av liv som gick förbi utan att hon fick vara med om det.

Alexander var gripen av passionen för det fulländade. Han märkte inte perfektionismens fara, den som ligger nära det fanatiska.

Ibland, vid mitt kvällste kan jag få en egendomlig känsla av att inte finnas till, nästan som om jag aldrig hade funnits. Det är en av de detaljer jag kanske kan få förklaring på genom att skriva. Jag måste skriva varje dag og hela tiden vara mycket noga med det exakta.

Men hans tankar uppehöll sig ständigt vid kvinnan som tyckte om tåg. Hon blev en lek. Han gav henne egenskaper, olika karaktärsdrag, upplevelser, ett yrke, till och med en barndom, han gjorde henne stark, modig och hemlighetsfull. Det var första gången under sitt medvetna liv som han intresserade sig för en annan människa.

Jag har sett många landskap som är alldeles för vackra för solsken.