Det i västvärlden lättast identifierbara och mest kontroversiella med islam - efter Usama bin Ladin och al-Qaida - har blivit hijaben, huvudduken, som av många ses som del av ett system som förtrycker muslimska kvinnor. Argumenten mot den berör sällan dess betydelse i moderna muslimers liv. Jag frågade en gång sjuttonåriga Suad vilken tradition som betydde mest för henne och förvånades när hon svarade: "Att bära hijab." Hennes huvud är obetäckt och hon är en mycket modern tonåring så jag frågade henne varför. "Därför att det gör en stolt över att vara kvinna." Jag frågade vad hon menade. "Att gå med hijab är motsatsen till at vara förtryckt, man känner sig fri och stolt som kvinna. Det ger en värdighet." Problemet med debatten i väst är delvis att den uteslutande fokuseras på huvudduken utan att inse att den bara är en - om enn den synligaste - av de klädkoder som gäller för alla muslimer, båda kvinnor och män. Föreställningen om personens och familjens värdighet är mycket viktig för samhället, och klädseln är ett av en persons synliga sätt att demonstrera att han förtjänar respekt.