Han andades djupt och det högg till som av järn i bröstkorgen. Det var som om något bott därinne, alltför länge, och till sist böjt hans revben åt sidan, tagit sig ut och lämnat ett tomrum som nu långsamt började fyllas av all den sorg han alltför länge lyckats hålla ifrån sig.

Godt sagt! (3) Varsle Svar

Annonsér hos bokelskere.no


Sist sett

Monica CarlsenAvaTine SundalLindaBTor Arne DahlSissel HaugenKuboaaTanteMamieMartineTone HmoiraFriskusenAnne ØverkilHeidi Landreas h. o.HildeLesevimsaAlex NietoReadninggirl20Karen RamsvikEileen BørresenEllen E. MartolVigdis VoldJohn LarsenElin SkjerengMangosaft45Marit HøvdeArne SjønnesenLeseberta_23Mona AarebrotWencheAud- HelenSaraEivind  VaksvikEvaBookiacCarine OlsrødHarald KTherese HolmTralte