Livets aks

barndomsminner

av Sven Delblanc (forfatter).

Gyldendal 1991 Innbundet

6 bokelskere følger dette verket.

Kjøp boken hos

buchwurms eksemplar av Livets aks - barndomsminner

Lesetilstand

Leser denne nå

Hylle

Ingen hylle

Lesedato

Ingen lesedato

Favoritt

Ingen favoritt

Terningkast

Ingen terningkast

Min omtale

Ingen omtale

Omtale fra Den Norske Bokdatabasen

En beretning om forfatterens oppvekst på en solsvidd farm i Canada, og senere i bygde-Sverige. Den røde tråd er forholdet til en tyrannisk, upålitelig og destruktiv far.

Omtale fra forlaget

En beretning om forfatterens oppvekst på en solsvidd farm i Canada, og senere i bygde-Sverige. Den røde tråd er forholdet til en tyrannisk, upålitelig og destruktiv far.

Bokdetaljer

Forlag Gyldendal

Utgivelsesår 1991

Format Innbundet

ISBN13 9788205205031

EAN 9788205205031

Genre Personlige beretninger

Språk Bokmål

Sider 240

Utgave 1

Tildelt litteraturpris Augustprisen. Skjønnlitteratur 1991

Finn boka på biblioteket

Du kan velge et fast favorittbibliotek under innstillinger.

Finner du ikke ditt favorittbibliotek på lista? Send oss e-post til admin@bokelskere.no med navn på biblioteket og fylket det ligger i. Kanskje vi kan legge det til!

Bokomtaler

Ingen omtaler ennå.

Skriv en omtale Se alle omtaler av verket

Diskusjoner om boka

Ingen diskusjoner ennå.

Start en diskusjon om verket Se alle diskusjoner om verket

Sitater fra dette verket

buchwurm siterer Livets aks av Sven Delblanc

17:34, 22. desember 2011* Ingen har det som favoritt.

Men borde jag inte samla mina sista krafter och berätta, innan mörkret och den slutliga tystnaden sänks?

Sällsamma minne - under en tid på institution för sjuka själar skrev jag som aldrig senare eller förr.
Jag låg om natten medvetslös av dessa psykofarmaka, men jag tvingade mig att vakna på efternatten. Då var jag någorlunda klar och arbetsför. Och jag grep efter spiralblock och penna och jag skrev och skrev.
Inte om den blinde guden, inte om min sorg och förtvivlan. Jag skrev om folket i Hedeby och dess upptåg, om Mon Cousin som flaxade runt som en fågel, om gemytliga borgare på Stadshotellet i Trosa.
Chagall, Brueghel, folklig fars, en tavla målad av en blind och förlamad.
Snart kom morgonsköterskan med vänliga ord och mäktiga doser tryptizol, som skulle förvandla mig till en stel och tigande mumie.
Några timmar hade mumien ändå stått rak.

Kom tystnad, kom...
Du behöver inte kalla på mig, säger tystnaden.
Jag kommer ändå.